adiaryformymemories

this is me, and you can't change me

som en enda dröm.

huvudet bara dunkar, som att det inte går in mer i hjärnan nu.
det är slut med allt lärande och allting .
minnen tuggas sönder, som att allting bara var en dröm.
jag vill bara uppleva allting igen,
alla minnen, uppleva allting precis exakt som det var då. sekund för sekund.
sekunder går, sekunder blir till minuter, timmar, dagar, veckor, månader, år....
& allt bara försvinner, som att allt tuggas sönder, som att allting bara var en dröm.
en dröm som var som verklighet, exakt likadant ...
åren går, och ändå bara man minns allt hemskt .
försöker att förtränga det, men det är inte så lätt .
ständigt påminns man om det.
alla underbara minnen tuggas sönder, som att allt bara var en dröm.
men allt det hemska lever kvar, detdär hemska jag inte vill uppleva igen.
alla misstag man gjort, varför glömmer man aldrig dom ?...
medans alla underbar minnen tuggas sönder, som att allt bara var en dröm.
tiden går ... månad, år ..
alla underbara minnen tuggas sönder, som att allt bara var en dröm.